Inlägg märkta ‘Profilering’

Bli publicerad – Del 2

onsdag, 22 september, 2010

Följebrevet och profilering

Nästan alla som ska skriva sitt följebrev tycker det är svårare än att skriva själva boken. Följebrevet bör vara en sida och beskriva dig som person och lite om boken.

Tänk på att göra dig själv intressant, som förläggare vill man att författaren gärna får ha något som sticker ut, skriv med det. Visa gärna lite humor och var målinriktad.

Bli inte för detaljerad eller djup i följebrevet. Kort och informativt ska det vara. En del påstår att följebrevet inte är viktigt men det är inte helt sant.

En del påstår att det är lättare om man är kändis och visste är det det. En kändis har redan en fanbase eller snarare en intressebas. Är du inte kändis så har du ändå något som intresserar, något som ligger i tiden, något du är expert på eller har starka åsikter om. Gå på din magkänsla.

Har du gjort din research av förlaget så kan du även skräddarsy ditt följebrev till respektive lektör/redaktör. Exempel: Figurerar dina karaktärer i en viss stad där lektören/redaktören  är uppväxt så ta med det kort.

  • Ditt följebrev är egentligen samma sak som en jobbansökan.
  • Vad är så speciellt med dig? Du bör profilera dig starkt, ta det som är intressant. Vad har du för bakgrund och nuvaranda status? Gör dem nyfikna.
  • Förlagen är inte dumma så ljug inte, förstärk bara och var ärlig. Tänk på att de flesta har sina Facebookloggar och foton öppna så en förläggare kan lätt se vad du är för en typ. Så även bloggar. Att Googla en person går snabbt.
  • Ta gärna hjälp av någon som läser många jobbansökningar.
  • Vad du än gör så gå inte ned på knä. En lektör vill inte veta att du drömmer om chansen att bli författare.
  • Skriv heller inte följebrevet för långt, du har redan skrivit en roman :)
  • Känner du någon på förlaget eller en kontakt som du och lektören delar så nämn det, lite som en referens.
  • Nämn bokens namn, någon rad om genre och någon rad eller två om handlingen.
  • Om du skickat ditt manus till flera förlag bör du nämna det.

Se för Guds skull till att korrekturläsa följebrevet. Felstavningar, syftningsfel etcetera gör inte din chans större.

Hitta lite inspiration av den här artikeln.

Att vara ett varumärke och författare del 2 av 3

lördag, 10 juli, 2010

Några promille av alla som skickar in sitt manus till förlagen blir publicerade. Ingen munter siffra för den som vill så gärna. Och överallt tycker folk att det stora delar av det som publiceras, det som släppts genom knappnålens öga, är inga märkvärdiga böcker.

Hur mycket handlar det egentligen om språket, kvaliteten eller storyn? Hur mycket handlar det om att vara på rätt plats vid rätt tillfälle?

Om man jämför med en sångartist som sjunger ute i skogen för sig själv och hoppas det hörs till storstan, där alla agenter och musiköron sitter. Så är det ungefär samma sak, när en skribent skickar in sitt manus och bara sitter och väntar.

Det är ungefär lika stor chans att Bert Karlsson är ute och plockar svamp som att – ”Vi vill publicera din bok” dimper ner i lådan.

Man måste synas redan nu och ställa sig på rätt plats. Har tidigare varit inne på det och trycker på det igen. Hur gärna vill du ha din dröm? Men för att verkligen förstå hur saker och ting fungerar i denna bransch så gäller det att studera branschen. Det är mer jobb än att skriva sitt manus, tro mig. Men man måste läsa allt man kommer över om förlagen, om andra debutanter, om andra författare, lära sig pulsen och känslan och fylla sig av kunskap. Hur går det till?

Det räcker inte att tro man är aktiv genom att sitta bakom nätet och läsa på forum, utan världen är så mycket större än så. Vad händer utanför skärmen? Kontakter betyder mycket. Men jag kan inte, orkar inte, vågar inte, min text talar för sig. Säger varenda kotte som vill. Och så klagar man på den som glider förlagsmacka genom någon.

Nej, förlaget behöver dig. Du behöver inte förlaget. Ska din känsla vara. Du ska sätta värde på ditt arbete och det enda sättet du egentligen gör det är att jobba med det, med dig utanför din text.

Skapa, som om du redan vore publicerad. Bygg upp ett namn med dagens verktyg och gratis sätt att sprida marknadsföring. Lär dig själv att tänka utanför boxen. Gör så de ser dig, din text och nyttja din tro på dig själv för att lyfta fram, kapa mark i denna bransch. Ta ett steg till och ett till.

Det är svårt men vem säger att det ska vara enkelt. Egentligen så bör man lyckas släppa en bok om man brinner för att skriva. Speciellt i ett så litet land som detta. Marknaden kanske är mindre men konkurrensen är också betydligt mindre. Och med dagens teknik i detta lilla land bör man se dig.

Men är det inte på grund av detta som det finns så otroligt mycket skräplitteratur säger någon. Jo, kanske det men dessto större anledning för dig att då lyfta fram din litteratur om du har den åsikten.

Har du bollat dina texter med folk och fått bra respons på dina texter från olika håll. Finns det bara en person att skylla på om du inte är den där promillen. Dig själv. För det handlar om att redan nu börja profilera dig. Tro på dig, jobba hårt utanför texten, för du är inte sedd än.

Vem är du? Vad gör du? Varför skriver du? Hur skriver du? Varför syns du inte? Varför vet du inte hur branschen egentligen på djupet fungerar?

Var öppen och tänk utanför boxen. Ett medelstort förlag kanske får in tre tusen manus på ett år. Innan de får in ditt manus ska de redan veta att det är på gång. Nej, någon på förlaget ska till och med kanske fråga om det.

Nästa gång ska jag skriva om ett konkret exempel på hur jag hjälper andra att lyfta fram deras texter utanför boxen genom att skapa något som de vill ha.

Syns snart // Danne alias David Larsson

Att vara ett varumärke och författare del 1 av 3

tisdag, 6 juli, 2010

Att profilera sig som författare idag har betydligt större betydelse än förut. Kanalerna till att göra det har ökat. Men med enkelheten skapas också större konkurrens. Dock så är det få som nyttjar alla medel som finns.

Men allt beror på vad man har för syfte med sitt skrivande. Att debutera med en bok tillsammans med ett förlag som lägger stora resurser på PR är svårt. Att skriva ytterliggare en bok och få den publicerad är minst lika svårt.

Inte bara att andra boken helst ska vara så mycket bättre än första. Även konkurrensen är minst lika stor oavsett om man har en fot inne. Självklart hjälper foten men vem säger att man inte själv bör skapa själv. Och skapandet nu syftar jag på just profileringen runt sig själv. Jag har mött många som släppt sin första bok och blivit djupt besvikna på hur lite stöd de fått från sitt förlag.

Därför ska man inte förlita sig på någon annan än sig själv. Det går att skapa otroligt mycket runt sin debutbok och sig själv som person. Man bör göra det, dels för att det blir lättare att få resurser till sin andra bok och dels för att faktiskt syna sig själv som författare.

Man kan skapa surr runt sin debutbok men också om sig själv. Se sig själv som ett varumärke. Ingen blir rik av att släppa en bok. Det är otroligt svårt att leva på sitt skrivande. Men om man vill försöka leva på  sitt skrivande bör man just se sig själv som ett varumärke och bygga runt det.

Debutboken öppnar dörrar, men det är upp till var och en att ta vara på dessa dörrar. Här tappar flera författare handtaget och inte kliver in. Jag har idag från min debutbok byggt upp otroligt mycket inför hösten. Allt från klädesmärke till föreläsningar, event och denna skrivskola. Även webb television och många andra projekt är på gång. Men allt har en röd tråd som bygger på mitt skrivande. Som också underlättar för mig att knyta samman säcken till att få flera böcker publicerade.

Det största verktyget är att tro på sig själv och våga göra nytt. Att verkligen tro på att saker går och gå igenom dörrarna. För bakom varje dörr öppnas ytterliggare dörrar som i sin tur leder till nytt.

Många ser det som fult att ens tänka i de banorna att en författare ska behöva profilera sig. Men vem är du då som inte behöver jobba hårt för din dröm? För om du anser att du vill nå ut med dina texter, kanske leva på att skriva måste du just även själv kämpa dig fram på olika sätt. Förstå att texten är ett verktyg som ger dig oändligt många andra verktyg till att fånga drömmen.

Jag tror stenhårt på mig själv. Jag tror på mina texter. Jag vet att jag kommer släppa minst fem böcker innan jag själv väljer att sluta skriva böcker. Men det vet jag för att jag ser med öppna ögon, tar tillvara alla tillfällen som en skriventreprenör idag. Det lyfter mina böcker, det lyfter mig framåt.

Den 16 maj 2010 klev jag av planet på Arlanda. Klockan var 09.30 och jag hade varit i Bangkok i över två och ett halvt år. Jag hade då 20 euro på fickan och ett av Sveriges största förlag som vänt mig ryggen. Dock med en debutbok som släppt i stor upplaga. Jag kan inte idag riktigt gå ut med vad jag skapat under mindre än två månader i Sverige, utan resultaten får visa. Hösten får visa och de närmaste åren får visa. Men jag ser mig som ett varumärke och otroligt mycket har hänt och kommer att hända.

Jag lyfter mitt skrivande. Är öppen. Skapar och anser att dagens skribenter, författare bör göra det också. Öppna ögonen och inte förlita sig på andra. Det finns ingen annan än en själv att skylla på om man inte når sin dröm. Jag skapar David Larsson, mig själv, lyfter fram mig själv för att kunna få utrymme till att ge min text. Så att ingen i framtiden kan avböja vad jag har att erbjuda. Du ser mig.

Del 2 på lördag.

Rock n roll // Danne alias David Larsson.

Profileringsbrus

torsdag, 1 juli, 2010

Numera börjar jag se förändringar i vissa författares sätt att nå ut från mediabruset.  Man gör, förutom sedvanliga intervjuer och mediabelysning, trailers, säljer tröjor och mössor, fixar trailers för boken och använder facebook i mycket större utsträckning. Man är heller inte rädd för att ställa ut sina böcker till försäljning i butiker som inte har med böcker att göra men med sin profilering. Man tänker utanför boxen så att säga.

Ett bra exempel på det är David Larsson som till helgen kommer blogga om just profilering. En annan inom True Crime är Patrik Pelosio. En föredetta buse som nu släpper en biografi tillsammans med frilansjournalisten Theodor Lundgren. De har skrivit boken ”Jiddra inte” och handlar om Patriks liv som gangster.

Man anlitar pr-konsulter, föreläser, facebookar, säljer prylar , säljer sin bok vid sidan av förlaget och mycket annat. Allt för att ge en helhet till författaren som mer och mer blir en produkt, ett varumärke. Bra eller dåligt? Jag tycker det är bra. Se bara på rapstjärnorna i USA, P Diddy, 50 cent med flera. Musiken eller litteraturen blir agnet.

Författaren ser sig själv som ett varumärke och säljer därigenom mer böcker. All cred till det. Profilering är otroligt viktigt.

Hur långt är du beredd att gå?

Rock´n Roll

lördag, 15 maj, 2010

Det är för lite rock´n roll i författarvärlden. Jag vill se fler Oscar Wildes. En ny Dregen, eller Jönke. Partyprissar som är brutalt ärliga, ställer till med skandaler, låter tungan slinta så fort de öppnar munnen, som skapar stämning av att författandet är förbannat häftigt. Lite vild rock´n roll helt enkelt.

Det finns ett förlag som rockar lite, eller försöker iallafall. Kalla Kulor. Deras kriterier är inte i första hand boken utan snarare författaren. Står inte författaren ut från mängden behöver h*n inte bemöda sig med att skicka in sitt manus. Sådant gillar jag. Kaxig attityd – lite edge.

Nä, vad har vi i Sverige? Björn Ranelid, Jan Guillou, Mankell … kommer inte på några fler. Men kan man säga att de rockar? Kanske Ranelid, han sticker ut och säger sin mening – skapar en egen ström på gott och ont. Men han sticker åtminstonde ut. Antingen hatar man honom eller så älskar man honom. Men jag undrar hur många som egentligen läst hans böcker. Vi ska se till att intervjua honom de närmaste veckorna.

Vi har ett hopp. Snart kommer författaren David Larsson att outa sig på nattklubben Pure. Det gör han i ett event som kallas Face 2 Face. Där har vi rock´n roll potential. Vi får se. Vi ska nog se till att knyta honom till skrivsidan. Vi ska bli mer rock ´n roll!

Så vad beror det här på? Att vi har så få om ens några författarstjärnor? Jag menar, både inom musik och film har vi divor och stjärnor. Min teori är att författandet har en föreställning om att vara finkultur. Man ska ligga lågt och vara ”seriös”, fördjupa sig i debatter och annat trams.  Alla författare som säljer mycket böcker borde inte få kalla sig författare och så vidare. En annan teori som är bekräftad av flera förlagschefer är att författare ofta är lite deppressiva, nedtryckta av sina egna höga krav. Det är för lite självförtroende helt enkelt. Förutom hos en del av de bästsäljande författarna, där jargongen är – Jag har så mycket dra-åt-helvete-pengar-så jag-skiter-i-vad-ni-tycker.  Jag ligger hellre här och luktar på blommorna …

Men ingen som rockar. Ni vet, med den där glimten i ögat. Säger saker bara för att retas. Ställer till partyn och rock ´n roll över sin egen person. Ställer upp i något slagsmål emellanåt. Profilering på högre nivå.

Astrid Lindgren, där har ni en kärring som var rock ´n roll. Hon skällde ut politiker och samhälle, ändrade lagar och skattesystem, fick pengar för uteblivet Nobelpris, slog högljutt för kidsen och ställde till rabalder. Hon rockade på sitt egna vis. Vi saluterar henne.

Har jag missat någon? You tell me …

Mer sådant – Då ska ni nog se att det blir fart på den här branschen. Jag tar Ranelids rygg och kräver mer edge från svenska författare!